innanformittskal.blogg.se

Vaknar av en röst som säger med en försiktig klang. "God morgonen Nova! Idag ska du till Lund och jag ska på hockey. " Åh, det slog mig som en boll i huvudet att dagen är här. Idag var dagen kommen, dagen då jag skulle sätta mig i bilen och rulla ner till Lund för mina första förbehandlingar och tester inför operationen. När klockan slog 14.50 rullade tåget från min hemstad, jag hoppad av efter ungefär 40 minuter i staden bredvid där min mamma väntade på mig. Sedan rullade vi vidare neråt i landet. Hela bilfärden piskade regnet mot rutorna på den vita bilen. Högtalarna spottade ut dunkade musik från John Mayer. När jag sneglade ut genom rutan med mina små bruna ögon såg jag ljuset från lamporna som lyste från sjukhusområdet. Lyckan var stor, när jag insåg att vi var framme. Mamma och jag hade färdats i bilen och pratat om allt från himmel till jord om livet och analyserat olika händelser i våra liv. Men nu klev vi ut på den skånska marken, regnet öste ner. Lite längre bort kunde man skymta en ambulans som körde med blåljus snabbt förbi på tvärgatan vi nyss hade parkerat på. Jag slängde upp min kära marinblåa Kånken på min rygg och vi traskade upp till patient hotellet som jag nu skulle få ägna min första natt på. När jag hade gått några steg så såg jag det gigantiska sjukhuset framför mig. Genast fick jag en klump i magen...är det här all drama ska ske för mig under året 2014. Händelser som ska spegla och förstöra mitt liv? Är det här mitt liv ska ryckas ifrån mig? Ja, det är svårt att förklara, men det är så otroligt mycket tankar som snurrar runt i ens huvud när man står där med ett av Sveriges största sjukhus framför en. Dock gör ju inte det eviga regnet stämningen roligare utan endast mer deprimerande. Man blir näst intill sjuk bara man analyserar allt i ens huvud. Hur som helst så vandrade vi vidare in i entrén till hotellet. Bara korridoren på hotellet var ju galet deppigt och osmakligt. Vi checkade in och lämnade våra väskor och sedan gick vi tillbaka till bilen och körde ner till city. Vi halkade in på en ur elegant resturang där jag fick min älskade pasta. En liten parentes är att det bästa jag vet i mat väg är när pasta är inblandat på något vänster. Efter ett fantastiskt besök på restaurangen så rullade vi vidare till hotellet. Och här sitter jag nu med mina myskläder på mig och en ur flippad kontroll till tv:n. Imorgon väntas en låååååång dag av olika träffar med en rad olika läkare och sköterskor och många spetsiga nålar