Nu börjar mörka ringa ta plats och forma sig runt mina mörkbruna ögon. Samtidigt börja övriga kroppen bli mindre och mindre, kg minskar ständigt. Spelar inte någon roll vad eller hur mycket jag äter. Kg trillar en efter en oavsett om jag vill eller inte. Trotts dessa små problem som börjar uppstå så sviker inte humöret. Nu är det Jul och alla ska vara glad och bara njuta av sällskap och mys i den allra högsta grad. Vem har tid att hänga upp sig på den bråkiga hjärtsjukdomen som kommer smygandes? Inte Nova i alla fall. Jag har bestämt mig för att jag ska kämpa på, precis så normalt som det bara går. Så igår var vi på en Julkonsert där jag fick lyssna till Julmusik som min allra närmsta vän höll i. Idag har jag ägnat mig åt att skura golvet i mitt rum. Riktig utmaning för blodtrycket och pulsen kan jag lova. Men vad gör det när man har ett pulsband och en skön fåtölj att slå sig ner i när man behöver en lite paus. Det låter kanske som jag har det jätte kämpigt och det är sant men jag har sannerligen bestämt mig för att leva så vanligt jag bara kan men dock med lite fler vilopauser och en obegränsad tid för varje moment jag ska genomföra. Allt får ta sin tid.
hjärteblogg, hjärtoperation, tankar,

4 kommentarer

Marianne

23 Dec 2013 16:45

Jag är helt mållös över vilken styrka du har flicka lilla.

Louise

23 Dec 2013 17:24

Hej Louise här!
Jag måste berömda dig oerhört för vilken fantastisk blogg du driver. Du är så stark och skriver på ett sådan sätt så man inte vet om det är författare eller om det är en tonårs flicka. Så grymt!

Gustaf

26 Dec 2013 20:37

Schyst blogg du har.

Vanja

27 Dec 2013 12:54

Kämpa på min fina! Tänker en massa på dej, många styrkekramar från Vanja ❤

Kommentera

Publiceras ej