Kära nån vart tar tiden vägen? Månaderna bara flyger förbi och bloggen suddas sakta ut till en enda ostrukturerad blogg ungefär som jag är, ostrukturerad liten borttappad själ, iallafall för perioden. Här om dagen satt jag i min bil och skulle köra till den där staden som jag har åkt till ungefär varannan helg det senaste halvåret.. Men denna gången var det annorlunda, jag körde nämligen pga av jag har kommit till andra uttagningen av en intervju till ett av mina dröm jobb. När man får besked om att man har tagit sig ett eller två steg längre än somliga andra i denna jobbprocess, borde man känna lycka och stolthet. De senaste veckorna har jag försökt inbilla mig att jag gör det. Men ärlig talat så blir jag mer osäker på mitt beslut ska jag ta detta jobbet eller ej. I väntan på att jag ska få besked om jobbet blir mitt och jag samtidigt förbereder mig mentalt att om jag inte får jobbet så ser jag det som en stor erfarenhet. Så... sitter jag och sökte lite på olika andra jobbalternativ i den där staden med stort O. Plötsligt hittar jag ett helgjobb som idrottsinstruktör, utan att jag tänker så sitter jag helt plötsligt och fyller i papperna på deras hemsida. Sedan tänker jag inte på det mer, utan istället tar mig en trevlig promenad i kvarteret. När jag väl kommit tillbaka från den uppfriskande turen så är det dags för att ta en svalkande dusch följt av en härlig nattsömn. Klockan 08.50 om man ska vara prick så ringer det på min telefon. Rackans!! Jag skulle ju ha en sån där härlig sovmorgon. Jag lyckas fånga luren som ligger på nattduksbordet. Jag svara med en morgonstämma som inte är den vackraste '' Hallå'' plötsligt inser jag att det är från idrottsjobbet som jag skickade in en spontan ansökan. Killen på andra luren vill boka in telefonintervju. Jag svarar fortfarande med min grötiga morgonstämma '' Åh, så trevligt'' En timme senare ringer killen igen .. Efter ungefär 45 minuters intervju så lägger vi på. Jag tittar mig själv i spegeln och skrattar till en aning. Två timmar efter detta samtalet ringer killen för tredje gången ''Hej! Tyvärr anser vi inte att du ska få denna tjänsten som idrottsinstruktör hos oss, men vi ser gärna att du blir vår huvudledare/plats chef här i staden'' Jag blir så chockad när jag hör min egna röst säga '' Ja, men det tar jag gärna'' Killen på andra sidan luren säger att han hälsar mig välkommen och att han skickar anställnings avtalet till mig innan han går hem från kontoret. Kära nån! Detta känns verkligen som en lustig men väldigt humoristisk dröm. Nu håller jag bara alla tummarna att jag ska få det jobbet som jag var och sökte här om dagen. För plats chefs tjänsten är bara aktivt på helgerna.
Jag är oerhört tacksam över alla dessa möjligheterna, men ändå är det som jag sätter krockben för mig själv. Vill jag verkligen flytta till denna staden? När jag precis har gått ifrån en relation i denna staden. Mitt i allt detta kan man ju tycka att jag kanske inte borde skrivit på den där tjänsten på helgen.. Men den stora orsaken är också att jag har sagt upp min lägenhet för planen var att flytta till staden O oavsett jobb eller ej bara pga av relationen. Men relationen tog stopp som en blixt från klarhimmel.. Så nu står jag utan lägenhet och ett helg jobb och ev ett veckojobb... Dock har jag fått ett ''reserv jobb'' i staden O måndag-fredag. Men det jobbet har jag haft nu i min hemstad och tyvärr så är det nog inte riktigt min grej, Usch vad kräsen jag låter och klagar, Men ibland får man faktiskt klaga, tänk vad underbart ett ställe där man kan skriva av sig. Hur som helst så är jag oerhört tacksam över mitt liv och mina nära och kära. Jag hoppas även att jag ska komma igång med föreläsningarna igen. Kanske skulle man kunna frilansa till hösten om jag inte får jobbet. Nä nu är jag nog lite för trött för att blogga.. klockan står på 03.33 ...